BBCs nya version av Sherlock Holmes, som utspelas i modern tid bland sms och internet, är snyggt gjord, bra skriven och ganska underhållande. Här kommer några godbitar från första säsongen.

[Sherlock Holmes har precis dragit en lång rad (riktiga) slutsatser om Dr. John Watsons liv, endast genom att kasta en snabb blick på honom]
Watson: Det där var otroligt.
Sherlock: [förvånat]Tycker du verkligen det?
Watson: Självklart. Det var spektakulärt – riktigt spektakulärt.
Sherlock: Det brukar inte folk vanligtvis säga.
Watson: Vad brukar de vanligtvis säga?
Sherlock: ”Dra åt helvete.”

Sherlock: Var tyst.
Kommissarie Lestrade: Jag sa ing-
Sherlock: Du tänkte. Det är störande.

[Mrs Hudson visar lägenheten för Sherlock och Watson]
Mrs Hudson: Det finns ett extra sovrum däruppe… [tittar menande från Sherlock till Watson] … om ni behöver ett.

Sherlock: [upphetsat] Det är mord. Allihop, jag vet inte hur. Det är inte självmord, utan mord. Seriemord. Vi har en seriemördare, jag älskar dem, det finns alltid nånting att se fram emot!

Anderson: Vi har hittat väskan! Enligt någon, så ”har mördaren väskan”. Och här finner vi den i händerna på vår egen favoritpsykopat.
Sherlock [nedlåtande]: Jag är ingen psykopat, Anderson, jag är en välfunktionerande sociopat. Forska ordentligt.

Watson: Varför har du ett sånt intresse för Sherlock?
Mycroft: Låt oss säga att vi känner varandra sen gammalt.
Watson: [misstroget] Åh, en gammal vän?
Mycroft: [himlar med ögonen] Kom igen, du har träffat honom. Hur många vänner tror du att han har?

[Watson har just tvingats in i en bil. I baksätet sitter redan en kvinna som är djupt försjunken i sin mobiltelefon]
Watson: Så, vad heter du?
”Anthea”: Öh… Anthea.
Watson: [höjer ett ögonbryn] Heter du så på riktigt?
”Anthea”: [med ett jag-talar-till-en-idiot-leende] Nej.

[En ledtråd har upptäckts och Sherlock kastar på sig jackan för att rusa ut och hitta mördaren]
Watson: Vänta, har du ens pratat med polisen?
Sherlock: Fyra människor har dött. Det finns ingen tid att prata med polisen.
Watson: Så varför pratar du med mig?
Sherlock: Mrs Hudson tog min dödskalle.
Watson: Så jag är inhoppare för din dödskalle?
Sherlock: Slappna av, du sköter dig fint.

Sherlock: Erbjöd han dig pengar för att spionera på mig?
Watson: Ja.
Sherlock: Tog du dem?
Watson: Nej.
Sherlock: Vad synd, vi kunde delat på dem. Tänk efter nästa gång.

Sherlock: Anderson, prata inte så högt. Du sänker hela gatans IQ.

Watson: Öh… skulle du vilja vara bussig och inte berätta för din chef att jag for förbi här?
”Anthea”: [paus] Visst.
Watson: Du har redan sagt det, eller hur?
”Anthea”: [snett leende, rycker på axlarna] Just det.

Sherlock: [sitter vid en ambulans när en ambulansman lägger en orange filt över hans axlar] Varför har jag den här filten? De envisas med att lägga den här filten på mig!
Kommissarie Lestrade: Ja, det är för chocken.
Sherlock: Jag är inte chockad!
Kommissarie Lestrade: Nej… men några av killarna ville ta bilder.

Watson: Var fick du den där ifrån? [tar ifrån Sherlock polisbrickan han håller i handen] Chefskommissarie Lestrade?
Sherlock: Ja. Jag snattar från honom när han är extra irriterande. Behåll den, jag har flera.

Sherlock: Så?
Watson: Så vadå?
Sherlock: Du kan ju sitta kvar och se på tv, eller så…
Watson: Du vill att jag ska följa med.
Sherlock: Det är trevligt med sällskap. Dessutom tänker jag bättre när jag pratar högt, och dödskallen drar till sig uppmärksamhet.

Sherlock: [inser att han just har gett ett mördarsignalement som precis motsvarar Watson] Öh, vet du vad? Strunta i mig.
Kommissarie Lestrade: Va?
Sherlock: Strunta i alltihop. Det är bara… öh… chocken som talar.
Kommissarie Lestrade: Vänta, vart är du på väg?
Sherlock: Jag måste bara… öh… gå och…
Kommissarie Lestrade: Men jag har fortfarande frågor åt dig!
Sherlock: Åh, men kan du lugna ner dig? Jag menar, jag är chockad! Kolla, jag har en filt.

Sherlock: Godkväll, Mycroft; försök att inte sätta igång ett krig medan jag är borta. Det rör till hela trafiken.

Watson: Vi får inte fnissa, det här är en brottsplats. Sluta.

Watson: Vänta lite. Så när du säger att du oroar dig för honom, så oroar du dig faktiskt för honom?
Mycroft: Ja, självklart.
Watson: Och det är bara barnsligt gnabbande det är fråga om?
Mycroft: Han har alltid varit harmsen av sig. Tänk dig julmiddagarna.
Watson: Ja… nej, herregud, nej!

Sherlock: Jag behöver luft – vi går ut ikväll.
Watson: Jag har faktiskt en träff.
Sherlock: Va?
Watson: Det är när två människor som tycker om varandra går ut och har trevligt tillsammans…
Sherlock: Det var ju just det jag föreslog.
Watson: Nej, det var det inte. Åtminstone hoppas jag inte det.

[Sherlock rusar genom ett museum och tar skydd bakom en monter för att inte bli skjuten]
Sherlock: Var försiktig! Vissa av de här skallarna är över tvåhundratusen år gamla! Visa lite respekt!

Kommissarie Dimmock: Din vän…
Watson: Lyssna, vad du än tänker säga, så är jag med dig till hundra procent.
Dimmock: Han är en arrogant skitstövel.
Watson: … Det var faktiskt ganska milt sagt.

Sherlock: Du tog tid på dig.
Watson: Ja, jag lyckades inte handla.
Sherlock: Va? Varför inte?
Watson: För att jag bråkade… i affären… med en betalkortsmaskin.
Sherlock: Har du bråkat med en maskin?
Watson: På sätt och vis. Den stod där och jag skrek okvädningsord.

[Watson kommer in i lägenheten]
Sherlock: Jag sa ”kan du räcka mig en penna?”.
Watson: Va? När då?
Sherlock: För omkring en timme sen.
Watson: Så du la aldrig märke till att jag hade gått ut?

Sherlock: Vi smiter iväg nu, finns ingen anledning att nämna oss i polisrapporten.
Kommissarie Dimmock: Mr. Holmes…
Sherlock: Jag har gott hopp om dig, kommissarien, en glittrande karriär…
Dimmock: Om jag bara gör som du säger åt mig?
Sherlock: Precis.

Watson: Titta på mig, jag är Sherlock Holmes och jag jobbar alltid ensam för att ingen annan kan tävla med mitt överlägsna intellekt!

Watson: Vänta… är det där min dator?
Sherlock: Javisst. Min är i sovrummet.
Watson: Och du orkade inte resa på dig? Jag har lösenord!
Sherlock: Vilket jag knäckte på under en minut. Det var inte Fort Knox precis.

Sherlock: Den här utredningen skulle gå mycket fortare om ni tog allt jag säger som oförfalskad sanning.

Watson: Vart är vi på väg?
Sherlock: Jag måste be om hjälp.
Watson: Va? [skrattar till] Ursäkta? Behöver du hjälp?
Sherlock: [sammanbitet] Du hörde mig mycket väl, jag säger inte om det.

[Watson öppnar kylskåpsdörren och ryggar tillbaka]
Watson: Ett huvud… ett avhugget huvud?!
Sherlock: Bara te för mig, tack.
Watson: Det är ett huvud i kylskåpet!
Sherlock: Ja…?
Watson: Ett jävla huvud!
Sherlock: Var skulle jag annars göra av det?

[Sherlock skjuter mot väggen]
Watson: Vad i HELVETE sysslar du med?!
Sherlock: Uttråkad…
Watson: Va?
Sherlock: UTTRÅKAD! [fortsätter skjuta mot väggen]

Sherlock: [ser ut genom fönstret] Titta bara, mrs Hudson… tyst… lugnt… fridfullt… förskräckligt, eller hur?
Mrs Hudson: [glatt] Åh, nånting dyker säkert upp, Sherlock. Ett härligt mord, det kommer att muntra upp dig.

Sherlock: [tittar på skräp-tv] Nej, nej, NEJ! Självklart är han inte pojkens pappa! Titta bara på hans uppvikta jeans!

Sherlock: [försmädligt] Så, John, hur mår Sarah? Var det skönt att sova på luftmadrassen?
Mycroft: [i allvetande ton] Soffan. Han sov faktiskt på soffan.
Watson: Hur…? Glöm det.

Mrs Hudson: [får syn på den sönderskjutna väggen] Men vad fasen har du gjort med min vägg?! Jag lägger det på hyran, unge man.

Moriarty: Är det där en British Army Browning L9A1 i din ficka, eller är du bara glad att se mig?

Moriarty: Ingen har någonsin kommit åt mig… och ingen kommer någonsin att göra det heller.
Sherlock: Jag har gjort det.
Moriarty: Du var närmast. Nu står du i vägen.
Sherlock: Tackar.
Moriarty: Jag menade det inte som en komplimang.
Sherlock: Det gjorde du visst.
Moriarty: [rycker på axlarna] Okej, jag gjorde väl det då.

Watson: Vad skönt att ingen såg det där.
Sherlock: Va?
Watson: När du slet kläderna av mig här i mörkret. Folk kunde börja prata.
Sherlock: Gör de nånsin något annat?

Upphovsman: Okänd Översättare: Sara Risberg Inskickat av: Borttaget, läs mer här

Liknande poster

En tjuv som bryter sig in med en kofot
Rolig text, postad för länge sedan
En docka av figuren Spock från Star Trek
Rolig text, postad för länge sedan
Tusken raiders från Star Wars
Rolig text, 26 augusti 2007
Stålmannen
Rolig text, 29 oktober 2010
Loggan för Expedition Jurtidsparken
Rolig text, postad för länge sedan