Att jobba på en Konsumbutik kan ibland vara frustrerande, både på ett roligt och på ett galet sätt. På Konsum-bloggen finns en hel del historier samlat och här bjuds på några av dem.

Farfar säger till pojke (cirka sju år):

- Ta dig en kexchoklad nu.
(pojken sträcker sig efter en liten kexchoklad, ångrar sig plötsligt och låter handen glida över till de stora kexchokladkakorna istället)
- Nej, det räcker med en liten.
- Varför finns det stora då?


Jag jobbade på Hemköp i Mölndal i mina yngre dagar. En dag sprang det fram en gammal dam till mig och drog i mig frenetiskt:

Tant: Vart har ni langos?
Jag: Langos?
Tant: Ja, jag vill ha langos! Vilken hylla?
Jag: Jag tror ärligt talat inte att vi har langos här i butiken.
Tant: Men snälla lilla du, jag har köpt det många gånger förr, du får leta upp dem!
Jag: Ok. Langos. Vänta en sekund.

Jag frågade en av mina medarbetare lite tveksamt vart vi hade langos. Han garvade högt, skakade på huvudet och gick därifrån.

Jag: Nej, jag är ledsen, langos har vi inga.
Tant: Men herregud!

Hon gick därifrån och rotade bland några hyllor. Jag fortsatte att packa upp äpplen ett tag. Jag ser helt plötsligt tanten i fråga komma emot mig med ett stort leende på läpparna.

Tant: TITTA! HÄR! LANGOS!
Jag: Det där är ju inte langos?
Tant: Jo! Det är det ju visst!
Jag: Det står “Landgångsbröd” här klart och tydligt.
Tant: Ja men det är ju samma sak!

Det blev rätt snabbt en klassiker på Hemköp Mölndals Bro.


När jag arbetade på Pia närköp på 1980-talet kom det in en man varje dag i butiken och köpte DN för småslantar som han släppte från hög höjd på kassadisken. Det var på den tiden vi ännu hade 5-, 10- och 25-öringar, så det kunde bli ganska många mynt som rullade iväg. Och medan vi var upptagna med att samla ihop alla mynt travade mannen iväg med sin tidning.

Mannen kom in varje dag och varje dag upprepades proceduren, trots att vi försökte fånga mynten direkt från hans hand.

En dag hade han inga småmynt och det var min kollega Rosie som satt i kassan.

Han gav henne en tia och hon räknade upp växeln som han skulle få tillbaks i 5-, 10- och 25-öringar som hon från hög höjd släppte på disken.

Sen återgick hon till att plocka upp varor som just levererats till butiken.
Mannen återkom inte nästa dag och inte nästa dag heller.

Vi saknade honom inte.


Arbetar hos, vad som av butikens handlare stolt beskrivs som, sveriges näst största butik. En Maxibutik som vissa dar i veckan mer verkar tjäna som uppsamlingsplats för alla dårar än livsmedelsbutik. Hur som helst har vi en informationsdisk/spel/kundservice dit alla speciella människor skickas för att vi andra arbetare ska kunna få sköta vårt jobb. En dag med relativt mycket folk var det plötsligt en man (cirka 37 år) som trängde sig före kön till kundservice.

Man: Ni har ju för helvete inget papper på kundtoaletten.
ICA-kollega: Oj ursäkta oss, ett ögonblick ska jag åtgärda det.
Man: Redan försent! Torkade mig med kalsongerna. Jag vill ha 100 spänn!
ICA: Du torkade dig… vad gjorde du med kalsongerna?
Man: De spolade jag ner. Kompensation tack!

Efter att möjligtvis orsakat dyrt stopp i avloppet för oss skrek alltså mannen ut sina pinsamheter för hela kön och vandrade därifrån 100 spänn lyckligare.


En medelålders dam kommer fram till disken i spelbutiken:

Dam: Hej! är det nåt i Stockholm idag? (vi befinner oss i gävle)
Jag: Jag vet inte, vad menar du för nåt…?
Dam: Ja, nåt man kan titta på. Nåt roligt!
Jag: Hm.. ja, det är det nog, men du kanske vet lite mer exakt vad det är du vill se?
Dam: Nej, men jag vet inte, vad finns det?

Jag söker lite snabbt på evenemang i Stockholm och får naturligtvis upp hur mycket som helst.

Jag: Du kan titta i biljettguiden om du vill, så kanske du hittar nåt.

Hon bläddrar lite.

Dam: Ja, titta här står det ju Stockholm! Finns det några platser kvar?


Jag arbetade på Systembolaget i Stockholm, på Nybrogatan närmare bestämt:

Jag stod i kassan, och servade en dam från övre Östermalm (finare del av Stockholm för de som inte känner till stan) som fick för sig att hon skulle vara trevlig mot en av våra stammisar ur a-laget. Stammisen hade som vanligt med sig sin lilla jycke av obestämd ras, smutsig och tovig.

Tanten var kanske intresserad av hundar för hon frågar vänligt a-lagaren som var på väg ut ur butiken vilken sorts hund det var, varpå alkisen utan att stanna av vänder sig om och svararDet är en fyllehund, och försvinner ut genom dörren.

Upphovsman: Konsumbloggen Översättare: Okänd Inskickat av: Borttaget, läs mer här

Liknande poster

Närbild av en doktors bröstfika med stetoskop och pennor
Rolig text, postad för länge sedan
En ung man framför sin dator
Rolig text, postad för länge sedan
Sex stycken toaletter
Rolig text, postad för länge sedan
Rolig bild, 11 mars 2012
Ett viktlyftande man med plågat uttryck i ansiktet
Rolig text, 15 juni 2017