SCEN 7.

EXT. UTANFÖR SINDY'S HUS-EFTERMIDDAG

Sindy kommer hem efter sin dag i skolan. Innan hon går in i sin villa, kollar hon samtliga brev i brevlådan. Det första kuvert hon tar fram ur brevlådan står det handskrivet i svart:
Julia Jamms
Hastigt öppnar hon det, och i ligger en lapp där det står:
Jag vet men är inte riktigt säker på vad du gjorde förra sommaren

Sindy:
Hmm...måste vara adresserat till någon annan.

Nonchalant kastar hon iväg det. Hon går in i huset.

Nytt klipp

Sindy sätter sig i sin soffa i vardagsrummet och kollar på TV. Man får endast se Sindy INTE TV:n då hon zappar.

Följande saker visas:

Kanal 1: En gubbe säger lugnt: Jag är inte galen. Jag ääär INTE galen. JAG ÄR INTE GALEN, INTE GALEN!

Kanal 2: Ett stön följt av ett annat. En p-rulle är i full gång trots tiden på dygnet. Sindy tittar först intressant men byter.

Kanal 3: En extremt dålig spansk sångare sjunger glatt falskt, och spelar fult på sin gitarr.

Kanal 3 1/2: Musiken från www.hamsterdance.com hörs.

Kanal 4,345: Sail Väders håller ett reportage om terrorn. Nu får man se TV:n.

Sail:
Detta är Detta bör hända. Sent i går, blev Stacey Läcker och Stefan Örths brutalt (spökröst) MÖRDADE. Polisen hade en misstänkt, vid namn Elev, som vägrade erkänna. På grund av sin brist av bevis och tortyrmoment tvingades de släppa honom. Men det är inte första gången terror har slagit till i Moodsborås. Här visar vi när Samareen Prässkutt vid Nobelmiddagen, satte sig ner och lade av en prutt. Skammen slog henne så hårt att hon nu lever någonstans i underjorden. Polisen hittade senare en pruttkudde placerad på hennes stol. Kocken vid det årets Nobelmiddag, Motton Sweary, åkte genast dit. Tack vare Sindy Prässkutts vittnesmål ska Motton nu bli sumpgasad ihjäl. Det här var Sail Väders, för Detta bör hända.

Sindy stänger av TV:n och sätter på radion. Låten Mamma av Ken spelas. Sindy tittar på en bild på henne själv och sin mamma. Bilden är inte direkt tagen vid rätt tillfälle. Sindy petar sig i näsan och Samareen snyter sig. Hon börjar mima till refrängen Oh, mamma, jag saknar dig så. Oh mamma, jag saknar så. När rappen börjar fortsätter hon mima och hon kommer sedan på sig själv i denna udda situation. Hon sjunker ner i soffan. Somnar.

Man ser solen som dalar ner. Plötsligt är åker den uppåt, sen bestämmer den sig för att åka ner igen.

När hon vaknar är det redan natt.

Telefonen ringer. Sindy svarar.

Sindy:
Hallå?

Det är Datum.

Datum:
Hej, det är jag.

Sindy:
Hej Jag.

Datum:
Jag vill bara säga att jag kommer över till dig. Är det OK?

Sindy:
Tja, varför inte.

Datum:
Bra. Du, jag hyr filmen, 7 år i Tibet. Och om man har röntgenglasögon kan man se Brads pitt!

Sindy:
Kul, köp ett par såna oxå.

Datum:
Pittar?

Sindy:
Röntgenglasögon.

Datum:
Jaså, ok. Jag kommer snart, så hej då.

Sindy:
Hej då.

De lägger på. Sindy tar en persilja från fruktskålen och äter. Det ringer igen. Hon svarar.

Sindy:
Hallå?

Röst:
Hallå Sindy...

Sindy:
Ursäkta?

Röst:
Det gör inget.

Sindy:
Vad gör inget?

Röst:
Jag vet inte, men du sa ursäkta.

Sindy:
Gjorde jag?

Röst:
Ja, precis efter jag sa Hallå Sindy.

Sindy:
Hallå!

Röst:
Nej, alltså. Jag sa det inom situationstecken.

Sindy:
Vad sa du inom situationstecken?

Röst:
Hallå Sindy

Sindy:
Ja, hallå på dig själv.

Röst:
Nej, fattar du inte. Jag undrar varför du sa ursäkta.

Sindy:
När sa jag ursäkta?

Röst:
Efter jag sa Hallå Sindy

Si du sa att jag sa att du sa att...

Röst:
Käften! Nu lämnar vi den här meningslösa diskussionen.

Sindy:
OK.

Hon tar en till tugga på persiljan.

Röst:
Vad är det som låter?

Sindy:
Jag äter en persil-jA.

Röst:
Du menar pers-ILL-ja.

Sindy:
Vad är det? Det heter ju persil-jA.

Röst:
Vilken idiot som helst vet att det heter pers-ILL-ja.

Sindy:
Slå upp i ordboken eller vad som helst, det heter persil-jA.

Röst:
Nej, pers-ILL-ja.

Sindy:
Att säga att det heter pers-ILL-ja, är som att säga att telefon heter tälä-fåån.

Röst:
Hhmm...kanske det. Men nu skiter vi i det.

Sindy:
Tycker jag med. Vem snackar jag med förresten? Är det Andy?

Röst:
Säg det du...

Sindy:
Hur skulle jag kunna veta det?

Röst:
Jag vet inte. Hur skulle du kunna veta det?

Sindy:
Kolla, jag börjar bli trött med att snacka med dig. Det är som ett snacka med en vägg, precis som min konstiga pojkvän.

Röst:
Hör du, du, din pojkvän är inte konstig. Han är stilig, charmig, generös, rolig, ett riktigt kap. Du ska vara glad att du har honom. Trots att du får honom att leva i celibat.

Den Utomstående Personen kommer in med LEDTRÅD-skylten.

Sindy:
Fan, varför är du så konstig Andy? Du skulle aldrig säga såna saker om Willy!

Röst:
Kanske för att jag inte är Andy...

Sindy:
Vem är du då?

Röst:
Kolla ut genom fönstret, så får du se.

Hon ställer sig upp och kollar ut genom fönstret. Det är tomt. Förutom en GAMMAL DAM som rastar sin PUDEL.

Sindy:
Är du den gamla damen?

Röst:
Eh, va? Nej, gör dig inte dum.

Sindy:
Så du är pudeln bredvid.

Röst:
Nej! Vad fan tror du?!

Sindy pratar i en telefon med sladd och nu gick hon lite för långt så sladden spändes så hårt att den släppte tag ur jacket och åkte ur och slog till Sindy i arslet.

Sindy:
Ouch, helvete!

Hon tar upp sin sladdlösa telefon nu istället.

Sindy:
Hallå?

Röst:
Va? Vad hände?

Sindy:
Inget, kolla, jag börjar bli trött på att prata med dig. Hej då.

Röst:
Lägg inte på!

Hon lägger på. Det ringer igen.

Sindy:
Lyssna på mig, din jävla psykopat, ringer du igen slår jag ihjäl dig!

Det är Datum, och hon är väldigt förvånad.

Datum:
Va? Vad snackar du om?

Sindy:
Åh Datum, förlåt. Jag trodde det var nån annan.

Datum:
Lyssna Sindy, du ska sluta ringa de här tjejer ringer gratis-numren, varje gång du gör det får du alltid nån flämtande gubbe som trakasserar dig hela tiden!

Sindy:
Var det nåt du ville?

Datum:
Skulle bara säga att jag kommer lite senare.

Sindy:
Det gör inget, hej då.

Datum:
Hej då.

Det läggs på

Nytt klipp

Det ringer igen men inte hos Sindy...

EN UNG TUFF INVANDRARKILLE svarar i telefonen.

Röst:
Om du bara så mycket som vågar lägga på så ska jag skämma ut dig precis som DIN MAMMA!!!

Killen, med brytning:
Va? Vad sa du om min mamma? Vad sa du?

Röst, har insett att detta inte är Sindy:
Öh...jag menade inte...

Killen:
Du menade inte, du menade inte...varför du ringa till grillen och mucka? Du sa Din mamma till mig ey! Jag ska spåra samtalet och cutta dig! Eh? Du ska få se...

Killen lägger på luren.

Nytt klipp

Hemma hos Sindy ringer det igen.

Sindy, en aning irriterad:
Vad?

Röst:
LÄGGER DU PÅ IGEN SÅ...SÅ...BLIR JAG JÄVLIGT SUR DIN LILLA...LILLA...TELEFONPÅLÄGGERSKA!!! ! DU SKA FÅ, PRECIS SOM DIN KÄRA MAMMA!

Sindy, med gråten i halsen:
Vad vill du...?

Röst:
Jag ska dö...

Sindy råkar komma åt påläggningsknappen och m du mig.

Sindy går längre fram.

Sindy:
Så?

Röst:
Lite till.

Hon går längre fram.

Sindy:
Så då?

Röst:
Naej...gå fram ett par steg till!

Sindy:
Är det bra såhär?

Röst:
Det är bra. Kolla nu framåt, hela tiden.

Hon gör så. Samtidigt ser man att bakom henne står mördaren och gestikulerar vilt bakom Sindy för att retas och smyger sig sedan in i huset helt utan problem.

Sindy:
Var är du då?

Röst:
Jag?

Sindy, ironisk röst:
Nej, den gröna elefanten med lila prickar på som äter sänggavlar.

Röst:
Va?

Sindy:
Ja, du!

Röst:
Vad menar du?

Sindy:
Var är DU någonstans?

Röst:
Var är Dou?

Sindy:
Nej, inte Dou, du!

Röst:
Vad är det med mig?

Sindy:
Var är du?

Röst:
Jag vet inte.

Sindy: Vet du inte var du är?

Röst:
Jaså, jag trodde du menade Dou.

Sindy:
Nå? Var är du?

Röst:
Du menar mig nu?

Sindy:
Ja! Vem annars?

Röst:
Jag vet inte, Dou kanske. Den där gröna elefanten.

Sindy:
VAR ÄR DU???!!!

Röst:
Jag? Ingenstans, du kan gå in i huset igen. Jag bara skojade. Hej då.

Personen på andra sidan linjen lägger på.

Utan att fatta något, går Sindy in i huset. DÅ! Mördaren hoppar fram och springer mot henne. Han kastar sig mot henne. Hon flyttar sig och han flyger in i väggen och ramlar sedan omkull. När mördaren försöker ta sig upp, utspelar sig en mycket klumpig scen i stil med Gösta [Jösta] Ekman (d.y.). Efter ett tag då mördaren lyckas ta sig upp, springer Sindy iväg och jakten börjar.

Shoutmördaren är som Screammördaren fast klumpigare när han jagar Sindy uppför trapporna till övervåningen och in i hennes rum. Mördaren fastnar mellan de två dörrarna som finns i rummet. Sindy, öppnar ena dörren, och smäller igen, öppnar dörren, och smäller igen, öppnar dörren, och smäller igen. Mördaren mår inte bra.

Sindy springer fram till telefonen och lyfter den. Hon får inte fram nån ton men hör en röst i andra änden.

Sindy:
Hallå?

Röst:
Släpp mig genast, från dörrarna.

Sindy:
Varför skulle jag det?

Röst:
Så jag kan slakta dig!

Sindy, öppnar ena dörren, och smäller igen. Mördaren skriker!

Sindy, detektivröst:
Hm...jag hörde inte skriket i luren. Och hur kan du prata samtidigt när du fastnat som du gjort. Samarbete! Det är två stycken! Hur skulle jag annars kunna se dig där bakom mig.

Hon vänder sig, men MÖRDAREN ÄR BORTA!

Sindy, tyst för sig själv:
Jag fattar ingenting.

Då kommer Willy in från fönstret precis som gårdagen. Han är mycket andfådd.

Willy:
Sindy! Jag hörde en massa buller, är allt ok?

Sindy:
Nej, mördaren kom hit!!! Han försökte mörda mig!

Willy, sarkastisk röst:
Men duh! Mördare....mörda....fattar du?!

Då tappar han ett SUDDIGUM!

Sindy:
Du! Det var du! Du försökte mörda mig!

Willy:
Nej, Sindy, det är inte som du tror!

Men Sindy lyssnar inte utan springer iväg. Hon springer ner för trapporna till ytterdörren. När hon öppnar ytterdörren möts hon av Louwey. De båda stannar upp. De tittar på varandra. Louwey går in i huset och torkar av sina skor. Sindy rättar till sitt hår. Sedan tittar de in i varandras ögon och skriker.

Sindy:
AAAAHH!!!!

Louwey: AAAAHH!!!!

Utan anledning skriker dem.

Sindy:
Louwey, vad gör du här?

Louwey:
Jag hörde buller.

Sindy:
Har alla hört bullret härifrån?

Louwey:
Moodsborås är en liten stad. Jag hör nästan allt som för sig går. Du ska bara veta vad rektor Kimbry gör på fredagskvällarna...

Nytt klipp

Några ögonblick senare har ett antal fler poliser kommit. En ambulans syns också på Inget...kom igen Sindy, vi drar!

Louwey:
Eh, syrran...det här är en polissak nu så du får helt enkelt avlägsna dig från platsen...

Datum:
Lägg av va Louwey!

Louwey:
Nej, nej. Det här är en brottsplats! Gå härifrån på en gång! Du måste gå...

Datum:
Hey, vill du att jag ska sprida ut bilderna från din förra födelsedagsfest där du står och dansar naken med...

Louwey:
...å andra sidan så kanske Sindy behöver lite stöd. Följ med vet jag!

Sail Väders och kameramannen Lenny kommer till brottsplatsen. Sail börjar inse vad som händer och ler ett pengagirigt leende. Hon skyndar iväg och ropar till Lenny:

Sail:
Åh Gud!...Hämta kameran!

Ett gudalikt ljus omsluter Sail som står och sminkar sig. En gospelskör av ackompanjerad musik hörs. Kameran som står på marken bredvid Lenny börjar lyfta och svävar sedan vackert fram till Sail som inte ser detta. Kameran stannar och svävar ner till marken. Sail vänder sig om och ser på kameran.

Sail:
Tack Lenny! Se! Lite hårt arbete skadar aldrig!

Lenny som står och äter ett wienerbröd fattar ingenting. Sail tar med sig Lenny och går fram till Sindy.

Sail:
Okej Lenny, sätt på kameran!

Kenny drar ner sin gylf och ska precis dra av sig byxorna när Sail stoppar honom.

Sail:
Jag menar inte så...börja inspelningen!

Lenny inser sitt misstag och börjar rulla bandet. Sindy ser besvärad ut.

Sail:
God kväll, Sail Väders för Detta bör hända. Jag står bredvid Sindy Prässkutt. En överlevande från en grym attack av en galen mördare. Likt en skräckfilmsparodi har Sindy tvingats att fly för sitt liv med en rolig galning i hälarna. Hur lyckades hon överleva? Hur kunde hon agera utan något spår av panik? Hur lyckas hon få så fint hår? Dessa frågor och många fler kommer vi förhoppningsvis att få svar på nu i denna exklusiva intervju med Sindy Prässkutt!

Sail vänder sig om för att intervjua Sindy men upptäcker att hon har hoppat in i en polisbil och är på väg mot polisstationen. Sail suckar och tar sig för pannan.

Nästa scen

Upphovsman: Mario Castro Sepulveda och Björn Boström Översättare: Okänd Inskickat av: Borttaget, läs mer här

Liknande poster

En bild på ett skrattande barn
Rolig text, 2 oktober 2009
En stad i ruiner med zombies i förgrunden
Rolig text, postad för länge sedan
Illustration till texterna om Shout - Parodin på Scream av Mario Castro Sepulveda & Björn Boström
Rolig text, postad för länge sedan
Explosioner i krigsmiljö
Rolig text, postad för länge sedan
Melodifestivalens logga
Rolig text, 6 februari 2016